BOOM!!
Där satt den! Och dagens pass kändes! Både i rygg, fötter, ögon och huve! ..

Men imorgon är jag ledig.
Lång sovmorgon, städa och sen iväg till vänner för lite nyårsfirande. .

Mycket har hänt sen sist jag skrev. Julafton till exempel.
Dagarna var underbara med god mat, människor jag älskar och vet ni: julklappar. Till mig oxå!

Min underbara man gjorde sig väl värd att få vara min man. Bland annat fick jag en kandelaber. Något jag önskat mig länge men glömt bort att jag önskat mig. Så jag blev överraskande glad att han kom ihåg.
Sen fick jag choklad med. Så nu lider jag ingen nöd..

Har ju inte bett alla om lov om att få publicera bilder hit och dit så därför bjuder på en som inte har nån talan.
Min mammas lilla Mimmi. Sån underbar hund.
Sötaste på julafton tror jag allt.. svår att fota bara. . ;)

När jag var liten så älskade jag Julafton.
Jag som alltid annars var svår att få upp på morgonen var den som drog i mammas täcke och bad henne att gå upp.
Frukosten var mysig. Ett änglaspel på bordet, gröt, julskinka .. allt! Men vem hade ro att äta.
Det var ju alla klapparna under granen som lockade.

Jag har alltid älskar presenter. Egentligen skiter jag i vad dom innehåller. Bara dom är många och stora. Inte mjuka. .
Kuvertet från pappa var oxå helt okej faktiskt.

När jag var 17 år så låste jag in mig på toan och grät floder. Klapparna hade minskat. . :(

Nu är jag 29. Jag älskar fortfarande julafton och jag älskar fortfarande att få paket. Jag blir som ett barn. Jag vill vara ett barn på julafton. Inte nån förnuftig, tacksam vuxen mamma. Nä..

Men vad är det med storleken som lockar?

Av någon anledning så hade vi slagit in två stora julklappar till Julius. Men inget stort till Mille. Det har varit mycket avundsjuka här vill jag lova.
Som tur var så hade vi en klapp kvar att slå in. Ett som innehöll många små. Så det fick bli ett jättestort. Nu är han nöjd och vänta med spänning.

Själv får jag behärska mig. Leka vuxen och förnuftig. Men i sommar så tänker jag bli barn igen. För visst kan man förvänta sig en massa paket när man fyller 30 år? ..
Om det så ligger en liten chokladbit i så blir jag ändå supernöjd. Bara det är fint inslaget och står mitt namn på. ;)

Ledig idag till klockan 15.
Sen jobb till sen kväll.
Heldag imorgon.
Nästan heldag på måndag (till klockan 16 bara men vet redan nu att jag nog är rätt trött sen)
Och heldag tisdag.

Så vad ska jag göra nu till klockan 15?
Baka det sista.
Handla dom sista julklapparna.
Julstäda.
Få fram nån tomte kanske..

Julgranen och adventsljusen är ju framme i alla fall.

Äh.. det blir jul ändå väl? ;)

Är precis hemkommen från Fröken klipp!
Fortsatte med mitt hår och idag försvann det röda lite och det ljusa kom fram. Helnöjd som vanligt! :)

Som dom flesta säkert redan förstått så är det cirka ett halvår kvar tills jag fyller hela 30 år.
30-årskris har jag haft sen jag var 25 så det börjar lugna ner sig nu. Men så kommer något annat..

Borde man inte vid 30-årsålder kunna sätta ett mål om att trivas med sig själv?
Jag babblar alltid om vad jag är missnöjd med hos mig själv. Min vikt.. till exempel. Men vad är bra hos mig?

En sak som gagnat mig dom senaste 10 åren är att jag fått känslan av att jag inte alltid är så omtyckt hos andra. Jag har blivit blyg, feg och släppt alldeles för mycket av mig själv. Istället för att slappna av, ha kul och umgås så sitter jag hela tiden livrädd för att säga fel, göra bort mig och råka tycka något annorlunda.

Just detta med att vara omtyckt med. Egentligen vet jag alla mina vänner. Jag vet vilka dom är och att dom tycker om mig (till och med älskar mig) just när jag är som jag är.

Jag som alltid haft starka åsikter, pratat mycket och stått i centrum har blivit tyst, blyg och rädd.

Nä.. kanske ett nyårslöfte! Bli mer av mig själv igen, skita i vad andra tycker och ta vara på dom som tycker om mig. För jag är värd att tyckas om.
Och om jag nån gång säger fel, säg det till mig, och inte till min rygg! ;)

På lördagen sen blev det en typisk Göteborg-dag.
Efter frukosten tog männen pojkarna så vi fruntimmer fick gå ett par timmar i fred på stan. Jag fyndade ett par skor och hittade en snygg kofta som jag älskade från första stund. En kjol fick oxå följa med.. och nagellack..

Vid 12 checkade vi ut från det underbara hotellet och flyttade bilen till Lisebergs parkering.
Vädret var kanon och dom första timmarna var det oxå helt lagom med folk.
Men det ändrade sig så fort mörkret kom.
Barnen åkte karuseller, vi spelade (och vann, jättemycket) och vi frös.

Men oj så fint det var. Äntligen en "riktig" julmarknad för Evelina. (Har ju aldrig varit på en julmarknad utanför kommunen innan).

Klockan 20 tryckte vi in oss och packningen in i bilen och styrde hemåt.
Tack för en supertrevligt helg. :)

I flera veckor nu har vi hållt denna helg hemlig. Vi har tisslat och tasslat. . Men nu äntligen är vi här. .

Igår när vi hämtade barnen i skolan så hämtade vi dom i en stor bil ihop med farmor och farfar och istället för att åka hem drog vi mot Göteborg.

Utemat.
Hotellmys.

Vi avslutade med ett besök på Hard Rock-cafet och här bara måste jag ge lite reklam. Eftersom varken jag eller Ch är dumma i huvet (för det mesta) så ville vi ju självklart säkra om att barnen var välkomna. Först frågade vi på ett rockställe men där gick det inte. Men oj vad välkomna vi på Hard Rock-cafet. Ballonger, fina drinkar (cola med is och lime) , egna matsedlar (som dom fick kritor till och kunde måla på).

Ingen blängde, maten var god och när vi gick hem ville vår servitris till och med ha en kram av båda barnen.
Så välkomna var vi. 5 stjärnor av fem fick dom av oss. :)

Nu ska vi strax äta den berömda frukosten, sen blir det ett par timmar på stan och sen liseberg. Jag återkommer.. ; )

Nu måste jag ha kaffe..

Skillnaden på nu och på mitt förra bloggliv:

Då jag bloggade om allt som hände mig. Allt ifrån snoriga barn till mina roliga tjejkvällar!

Nu. Jag vill inte blogga om barnen förutom när det är något speciellt och då med deras tillstånd. Jag vill inte blogga om någon utan deras tillstånd.

Då hade jag all tid i världen. Kändes det som. Jag fotade under dagen och på kvällen åkte datan fram. Det var ju det som var min tid.

Nu. Jag bloggar från mobilen. Samma apparat som jag ta kort med. Ändå "hinner" jag aldrig. (?)

Då bloggade jag som sagt om allt.

Nu . Jag jobbar - bloggar inte om det. Jag leker politiker - bloggar inte om det.

Så vad händer där i mellan?
Nä precis. .

Men jag kämpar på. Kämpar lika hårt som tv-serier Våra bästa år.

Hur länge lever den serien? När jag tittade för typ 6-7 år sen var han död och nu är han med fast heter något annat. .
Tittar ni på den? Nä.. tacka vet jag PH! ;)
(Fast där kommer dom ju oxå tillbaka titt som tätt.. )

Mitt hår växer som ogräs med. På onsdag blir det tapp två i färgningen.. :)