Direktlänk till inlägg 22 december 2014
När jag var liten så älskade jag Julafton.
Jag som alltid annars var svår att få upp på morgonen var den som drog i mammas täcke och bad henne att gå upp.
Frukosten var mysig. Ett änglaspel på bordet, gröt, julskinka .. allt! Men vem hade ro att äta.
Det var ju alla klapparna under granen som lockade.
Jag har alltid älskar presenter. Egentligen skiter jag i vad dom innehåller. Bara dom är många och stora. Inte mjuka. .
Kuvertet från pappa var oxå helt okej faktiskt.
När jag var 17 år så låste jag in mig på toan och grät floder. Klapparna hade minskat. . :(
Nu är jag 29. Jag älskar fortfarande julafton och jag älskar fortfarande att få paket. Jag blir som ett barn. Jag vill vara ett barn på julafton. Inte nån förnuftig, tacksam vuxen mamma. Nä..
Men vad är det med storleken som lockar?
Av någon anledning så hade vi slagit in två stora julklappar till Julius. Men inget stort till Mille. Det har varit mycket avundsjuka här vill jag lova.
Som tur var så hade vi en klapp kvar att slå in. Ett som innehöll många små. Så det fick bli ett jättestort. Nu är han nöjd och vänta med spänning.
Själv får jag behärska mig. Leka vuxen och förnuftig. Men i sommar så tänker jag bli barn igen. För visst kan man förvänta sig en massa paket när man fyller 30 år? ..
Om det så ligger en liten chokladbit i så blir jag ändå supernöjd. Bara det är fint inslaget och står mitt namn på. ;)
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 | 3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
|||
8 |
9 |
10 | 11 |
12 |
13 | 14 |
|||
15 | 16 | 17 | 18 |
19 |
20 | 21 |
|||
22 | 23 |
24 |
25 |
26 |
27 |
28 |
|||
29 |
30 | 31 |
|||||||
|